Sommaren 1998 däremot var regnig och kall. "I Sundsvall var detta den regnigaste sommaren sedan 1956", "Östersund, Umeå och Haparanda hade sin regnigaste sommar sedan mätstarten på 1860-talet!" (Ur Krönika från SMHI, Sundsvalls Tidning 13 september 1998). I Medelpad började svampsäsongen redan i början av juli och pågick oktober ut. En för våra förhållanden ovanligt lång svampsäsong. Trots att det fanns så gott om svamp saknades många vanliga arter. Men sett ur matsvampssynpunkt hade vi ett otroligt bra år. De populäraste svamparna fanns i mängder och intresset ökade markant av alla förfrågninqar att döma.

Kantareller..."flera meter långa och breda stråk" Foto: © Siw Muskos

Svart Trumpetsvamp Foto: © Siw Muskos

Kantareller blev det stora samtalsämnet bland matsvampsplockare. Svamparna kom tidigt uppe på solvärmda bergshyllor och i skogsbryn. Flera meter långa och breda stråk var inte ovanligt. Svart trumpetsvamp fanns rikligare än på många år, liksom trattkantarell som "sin vana trogen" visade sig i mitten av september. Utan tvekan var det ett kantarellår av sällan skådat slag! Karljohan uteblev nästan helt av tidigare nämnda skäl.

Av övriga matsvampar märktes särskilt blek taggsvamp och fårticka. Hela hösten fanns färska felfria fårtickor. I slutet av oktober lyste kvarstående fårtickor i stora vita samlingar synliqa i alla riktningar bland granarna. Sillkremlorna däremot hade en kort men intensiv period, mycket givande för sillkremlefantasterna.

Det var inte bara ovanligt riklig förekomst av vissa arter utan även ovanligt stora och fina exemplar. Förutom kantareller (största vägde 56 g) och trattkantareller (största 30 g, medan små-normala väger 1-6 g) förekom speciellt våra skogsvaxskivlingar i imponerande storlekar. En sotvaxskivling vägde 150 g, en äggvaxskivling 85 g, en frostvaxskivling 58 g.

Sotvaxskivling... "den stora vägde 150 g" Foto: © Siw Muskos

Äggvaxskivling... "imponerande storlek" Foto: © Siw Muskos

Vi noterade också en del mer eller mindre vanliga eller sällsynta svampar, Som exempel på detta kan nämnas att i "Medelpads svampar" 1985 har vi ingen notering om svart taggsvamp (Phellodon niger)"I Svampar" av

Svart Taggsvamp Foto: © Siw Muskos

Ryman/HoImåsen anges ingen lokal i Sverige norr om Dalälven på utbredningskartan. De senaste tolv åren har vi hittat den några enstaka gånger med få fruktkroppar och betecknat den som sällsynt. Nu visade den sig i stora bestånd om hundratals. Svart taggsvamp är således vad vi kan bedöma en art som gynnas av stor nederbörd och i övrigt förhållanden som rådde sommaren-hösten 1998. Liksom också t.ex. goliatmusseron (Tricholoma nauseosum) som vi också fann på några nya platser mot tidigare endast ett fåtal. Enligt meteorologerna överensstämmer vårt klimat i juni-augusti 1998 vad gäller nederbörd, luftfuktighet, temperatur, med gällande i de områden där goliatmusseron förekommer rikligt. Ett annat exempel på sällsynt svamp är lammticka (Albatrellus subrubescens) som vi tidigare kände till från två-tre platser (lokaler). Denna höst fanns den i de flesta tallskogar i stora grupper.

Lammticka Foto: © Siw Muskos

Eftersom vi tämligen kontinuerligt besöker våra områden har vi en god uppfattning om våra svampars förekomst och utbredning. Vårt kunnande har vi förvärvat efter snart trettio års studier och erfarenheter och i kontakter med fackmykologer. Vi tror att mycket återstår att upptäcka och är tacksamma för att vårt intresse för svamp inte riskerar att dala på grund av att studieobjekt kommer att saknas.